...skrev låtar åt Dr. Hook and the Medicine Show på den gamla goda tiden, innan de beslöt att "vi kan tjäna mer pengar på sentimentalt slisk och kommersiellt krafs". Ett av hans många mästerverk som de spelade in är "The Cover of the Rolling Stone", ett annat är "Everybody's Makin' It Big But Me".
Silverstein har gjort egna skivor också, men han har inte riktigt rösten för att låtarna ska fungera när han sjunger dem själv. Ett (underbart) undantag är Stacey Brown Got Two, som är för kort för att man ska hinna bli irriterad på den raspiga, skrikiga rösten och där han inte försöker skådespela som han alltför ofta gör i andra låtar. Han skrev bland mycket annat också ett antal bra satiriska dikter åt Playboy, men dem ids jag inte lägga ner tid och energi på att leta upp. Den enda jag minns var en om ett barlejon som "komplimenterade" en ung kvinna i baren med att han nästan var beredd att ge henne betyget "10", men eftersom det alltid finns fel gav han aldrig kvinnor betyget "10". Hon replikerade med att i flera verser på ett påtagligt underhållande sätt kritisera honom och ge honom ett inte alltför smickrande betyg. Sedan lämnade hon baren, varpå ett stukat barlejon säger till bartendern (för att sammanfatta): "Du ser, ingen tia. För bitchig."
De tidiga Dr. Hook-låtarna borde vara klassiker. Texterna är så fyndiga och roliga att de fortfarande är värda att lyssna på. Sammantaget leder det, så vitt jag kan förstå, till att man har ytterst minimala chanser att höra dem på P3 eller kommersiella radiostationer i dag. Medelåldersradion (P4) kanske spelar dem då och då, men om det vet jag faktiskt intet.
Och icke att förglömma en rätt hygglig tecknare. Han gjorde ett oförglömligt intryck på undertecknad då man hade ett inslag med honom på TV, jag tror att det kan ha varit i svallvågorna efter "a boy named Sue", och han bodde på en husbåt. Den egendomliga figuren med ägghuvudet och det långa skägget och den hesa rösten inspirerade.
SvaraRaderaAlltså - hur väljs dom här ordkontrollorden ut? I samband med Uncle Shelby så får jag "Weedazen" och hos Jimmy Wallin fick jag något skräpkulturliknande.
SvaraRadera"Och icke att förglömma en rätt hygglig tecknare"
SvaraRaderaKan bara hålla med.
"Alltså - hur väljs dom här ordkontrollorden ut"
Kan bara säga att jag i ett par minuter inte hade den blekaste aning om vad du pratade om, och nu när (tror jag) förstått det får jag tillstå att jag inte har den blekaste aning.
"A Boy Named Sue" är också briljant. En Rödöga-stripp handlade f ö om hur Snubbelfot råkade illa ut när han gjorde sig lustig över en kille som var Sioux...